Burak Öymen: Livet i det turkiska samhället

När utopiska visioner tar form har verkligheten en förmåga att ändra riktning, och världen börjar åter se med välvilliga ögon på alternativa samhällen. Sett från ovan framstår Kaplankaya som en modern version av legenden om El Dorado - en hemlig, närmast helig plats så exklusiv att den nästan är otillgänglig. Men när du kliver i land på någon av områdets sju stränder infinner sig känslan av tillhörighet nästan omedelbart, även för dem vars plånbok inte riktigt räcker till för att köpa en av de exklusiva villorna i Kaplankayas paradis. Platsens skapare - som också är dess beskyddare, mentor och ansikte utåt - sätter tonen genom att värna om jordnära värderingar och säkerställer att området förblir rikt på allt det som pengar inte kan köpa.

DE TIDIGA ÅREN

Burak Öymen, som föddes i den turkiska huvudstaden Ankara av diplomatföräldrar, växte upp mellan Cypern, Madrid och Köpenhamn. Han studerade internationell ekonomi vid University of Philadelphia och bor nu växelvis i Monaco och Prag tillsammans med sin hustru, den tjeckiska före detta fotomodellen Tereza Maxová.

(Tereza, som prydde det ikoniska omslaget av Condé Nast Traveller 1997 där hon delade pool med en elefant, driver även en stiftelse i sitt namn som hjälper omkring 24 000 övergivna barn i Tjeckien.) Paret har tre barn som är 19, 11 och 8 år gamla. Öymen är en fastighetsutvecklare som har förändrat stadssiluetterna i flera så kallade "CIS-städer", däribland Baku, Tbilisi, Astana och Kiev. Han valde hjärtat av turkiska rivieran för att skapa en tillflyktsort vars omfattning och anda skulle bryta helt mot allt han tidigare byggt.

"I hela världen finns det inte ens 20 liknande projekt - vilket får mig att tro på dess styrka och unika karaktär", säger han. "Tanken var att skapa en liten, ansvarsfullt planerad och miljömässigt hållbar stad som kommer att nå sin fulla potential om cirka 20 år. Det är mer än ett fastighetsprojekt, det är en livsstil."

Ett tidlöst projekt

Projektet, som ligger endast ett par kilometer från historiska platser som Apollontemplet och Efesos ruiner, har förvandlat ett klippigt landområde vid havet till ett exklusivt komplex med 156 villor. Här planeras även en marina, ritad av den prisbelönta arkitekten Norman Foster med planerad färdigställning 2020, ett Six Senses-hotell, tre restauranger - varav en italiensk och en turkisk (båda med ett generöst utbud av raw food och veganska alternativ) - samt en strandklubb som drivs av K-Studio, samma team bakom Scorpios, en av Mykonos mest trendiga barer. (Med priser från 690 000 till 1,3 miljoner euro har redan hälften av villorna sålts.)

"Jag hoppas att människor om 50 eller 100 år kommer att se på det vi byggt här och uppfatta det som tidlöst", säger Öymen.

Hans vision var att skapa ett samhälle som skulle föra vidare de bästa aspekterna av hippiekulturen. Att döma av Kaplankayas klientel - globala nomader i 40-årsåldern som driver sina startup-företag från strandnära bungalows och varvar ned med ett hamam-besök före middagen - har han lyckats med sin målsättning. "Alla delar samma mentalitet - vi värdesätter upplevelser som det mest värdefulla arvet, oavsett vad man gör eller äger", säger Öymen och tillägger: "För att kunna ta del av allt detta måste man förstås ha uppnått en viss ekonomisk stabilitet. Jag är inte naiv." Till sitt privata kungarike välkomnar han dem som delar värderingarna om gemenskap och diskretion: Tack vare den ton som Öymen och hans hustru sätter är stämningen behagligt lågmäld.

"Vi mäter framgång i lycka och inre harmoni - känslor som uppstår när vi värnar om en plats på ett sätt som väcker våra känslomässiga minnen varje gång vi befinner oss där - oavsett var denna plats råkar vara", säger han. "Vår utmaning är att föra denna anda vidare in i framtiden, så att våra barn när de blir vuxna kommer att finna samma värden här som när de var små."

Att skapa destinationer för att dela med andra

Vid 45 års ålder är fastighetsmagnaten ett lysande exempel på en ny generation av den globala eliten som har övergivit traditionella konsumtionsmönster, där man tidigare ville visa upp sina förvärv. Istället har de gett sig ut för att hitta en plats - inte för att kalla den sin egen, utan för att dela livets bästa med andra. "Självklart finns det en affärsmässig aspekt i allt detta - det är trots allt ett projekt värt flera miljarder - men det är inte de ekonomiska intressena som driver oss.

Vi tänker inte som traditionella investerare som prioriterar snabb avkastning", säger han. "Det kan ta 30 eller 50 år innan vi går med vinst, men det är inte vårt mål. Vi vill att resenärer, upptäckare och andra intressanta och engagerade människor ska sätta sin prägel här, precis som greker, romare och ottomaner har gjort under de senaste 2 000 åren." Detta förhållningssätt har skapat många oväntade vänskapsband mellan människor som annars kanske hade stannat isolerade i sina palats och herrgårdar. Den eviga jakten på en drömvärld verkar ha nått sitt slut - eller kanske är det bara början på en ny era